Spel för allmännyttiga ändamål (6 kap. spellagen)

Ytterligare information om vilka som kan få licens enligt 6 kap. spellagen, (allmännyttiga ändamål)

Vägledningen om vilka organisationer som kan beviljas licens har genom åren vuxit fram genom praxis. Förutsättningarna har inte förändrats från lotterilagen (1994:1000) till spellagen, därför kan denna praxis ge vägledning även i fråga om licenser.

6 kap. 2 § spellagen (2018:1138) Licens får ges endast till en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som

1. enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål inom landet, 
2. bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål, inte vägrar någon inträde som medlem,
3. om det inte finns särskilda skäl för detta med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens eller trossamfundets verksamhet eller syfte eller av någon annan orsak,
4. och för sin verksamhet behöver intäkter från spel.

6 kap. 1 § spellagen (2018:1138) Licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål ges inte för, kasinospel, onlinebingo, penningautomater, värdeautomater, eller datorsimulerat automatspel.

Allmännyttiga organisationer är undantagna från bonusbegränsning eftersom deras spel anses vara mindre riskfyllda

Som huvudregel gäller att en licenshavare bara får erbjuda och ge bonus vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel. Licenshavare som enbart tillhandahåller spel enligt 6 kap. får dock erbjuda och lämna bonus även vid andra tillfällen. Det framgår av 14 kap. 9 § spellagen.

Undantaget från förbudet mot att erbjuda bonus vid mer än ett tillfälle för spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller motiveras dels med att sådana spel generellt sett innebär låg risk att utveckla spelproblem, dels för att ge allmännyttig ideell verksamhet goda förutsättningar för att erhålla finansiering genom intäkter från spel (prop. 2021/22:242 s 95).

Bakgrund till undantaget från bonusbegränsning

Förbudet mot att erbjuda bonus vid mer än ett tillfälle är en konsumentskyddande regel som särskilt syftar till att förhindra att spelare med problem lockas till spel eller till att fortsätta att spela. De olika verksamheter som omfattas av spellagen medför dock skilda risker ur ett konsumentskydds- och säkerhetsperspektiv. Den typ av spel som de allmännyttiga organisationerna tillhandahåller anses generellt sett vara spel med låg risk att utveckla spelproblem bland annat eftersom det är frågan om låga insatsmöjligheter per lott, i de flesta fall rör sig om långsammare spel och vinståterbetalningsnivån är låg. Det har inte heller framkommit att de premier som många av lotterierna under en lång tid använt sig av har bidragit till ett osunt spelande. Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning visar att den procentuella andelen med problemspelande bland de som spelat någon gång det senaste året och bland de som spelat minst varje månad inom spelsegmentet lotteri online är mycket låga och endast uppgår till några procent. Detta kan jämföras med segmentet spelautomater eller kasinospel online, där andelen med problemspelande uppgår till väsentligt högre nivåer (Swelogs 2018 och 2021). Mot denna bakgrund delade regeringen den föregående utredningens bedömning att premier och andra typer av ekonomiska incitament kopplat till spel för allmännyttiga ändamål sammantaget inte utgjorde en sådan risk ur ett konsumentskyddsperspektiv som motiverade en begränsning såsom den i 14 kap. 9 § spellagen (prop. 2021/22:242 s 94 f. För utredningens bedömning, se SOU 2020:77 s 272).

Prenumerationslotterier kan under vissa omständigheter medges undantag från kreditförbudet

Spelinspektionen får under vissa omständigheter medge undantag från kreditförbudet för så kallade prenumerationslotterier. Undantaget kan tillämpas på alla licenshavare som uppfyller samtliga krav för undantag. Dessa krav är att:

1. lotteriet säljs till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
2. krediten avser köp av lotter för en viss tid (s.k. prenumerationslotterier), och
3. det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp (1 312 kronor år 2023).

Undantaget framgår av 14 kap. 8 § andra stycket spellagen. Undantaget innebär i princip att man i lagen har skrivit in den praxis som utvecklats genom tillämpningen av lotterilagens tidigare undantag från förbudet mot spel på kredit (prop. 2017/18:220 s 324).

Bakgrund till undantag från kreditförbudet

Innan spellagen trädde ikraft fanns i lotterilagen (1994:1000) ett undantag från förbudet att lämna kredit för insatser. Detta undantag innebar att Lotteriinspektionen, om det fanns synnerliga skäl, för ett visst lotteri fick medge undantag från förbudet. Denna möjlighet infördes med anledning av att vissa lotterianordnare av s.k. rikslotterier, dvs. lotterier som anordnades i flera län, hade börjat övergå till att anlita servicebolag, som skickade lotten med post till lottköparen tillsammans med en faktura. Även om fakturan inte betalades i tid deltog lotterna i dragningen. Regeringen bedömde att det i och för sig var en form av kredit, men att det snarare framstod som ett alternativt betalningssätt än som ett sätt att göra det möjligt för den som inte har råd att spela. Risken för ett upprepat och oplanerat spelande framstod som i det närmaste uteslutet. Mot denna bakgrund ansågs att det skulle finnas en möjlighet för lotterianordnaren att tillämpa ett sådant system för försäljningen av lotterna (Jfr prop. 2017/18:220 s 153 och prop. 2004/05:3 s. 19).

Lagstiftaren ansåg vid omregleringen av spelmarknaden att eftersom lotter som köps för viss tid alltjämt var vanligt förekommande skulle det fortsatt finnas ett tydligt undantag för just denna form av kredit. Undantaget begränsades till lotterier för allmänna ändamål och till ett sammanlagt kreditbelopp om högst 1/40 prisbasbelopp (prop. 2017/18:220 s 154). Undantaget framgår av 14 kap. 8 § andra stycket spellagen.

Information om licenshavare och förmånstagare ska finnas på lotten

Krav på tydlig information om vem som är licenshavare

Information om vem som är licenshavare ska anges tydligt och framträdande på lotten. Det allmänna rådet till föreskrifterna betonar vikten av att spelaren enkelt kan förstå vem som är licenshavare. Det kan till exempel anges på framsidan av den fysiska lotten.

Krav på tydlig information om vem som är förmånstagare

Det är tillåtet att placera informationen om förmånstagare på annat ställe än på lotten, så länge det tydligt framgår var informationen finns. Det allmänna rådet till föreskrifterna betonar vikten av att spelaren enkelt kan förstå vem som är förmånstagare. Det kan till exempel anges på framsidan av den fysiska lotten.

Med ”förmånstagare” avses de föreningar som får medel från en så kallad. paraplyförening.

Förmånstagare och paraplyföreningar

Paraplyföreningar är en förening vars medlemmar endast utgörs av andra föreningar som uppfyller kraven för att få licens enligt 6 kap. spellagen.

Huvudregeln är att enbart en förening ansöker om licens enligt 6 kap. spellagen. I vissa fall har flera föreningar ansökt om, och beviljats licens tillsammans. I ytterligare andra fall kan paraplyföreningar beviljas licens enligt 6 kap. spellagen.

Av 8 kap. 1 § 1-2 Lotteriinspektionens föreskrifter och allmänna råd om statligt lotteri och lotteri för allmännyttiga ändamål (LIFS 2018:4) framgår att licenshavarens namn, telefonnummer och e-postadress samt i förekommande fall uppgift om förmånstagare ska hållas lättillgänglig för spelaren. Enligt 8 kap. 2 § första stycket LIFS 2018:4 ska denna information denna information anges på ett tydligt och framträdande sätt.

Av 8 kap. 2 § tredje stycket LIFS 2018:4 framgår att information om förmånstagare får hållas tillgänglig på annat sätt än på lotten, förutsatt att det framgår var informationen finns tillgänglig. Information om licenshavarens namn ska dock alltid finnas på lotten.

Av det allmänna rådet till bestämmelsen framgår att det för en spelare bör vara enkelt att förstå vem som är licenshavare alternativt förmånstagare. Information om licenshavaren alternativt förmånstagaren kan t.ex. framgå av den fysiska lottens framsida.

Lagstiftaren har i förarbetena till spellagen särskilt diskuterat frågan rörande historiken kring att kravet på tydlig information till lottköpare om vem som är förmånstagare gäller samtlig allmännyttig verksamhet, inte bara information om ifall ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet (jfr. prop. 2017/18:220 s 119).